Vänneån mellan årstider.

Vid den gamla stenbron

står jag länge och tittar

på de flyende massorna.
Bakvattnets tillfälliga stillhet.

Bubblornas lättsamma

dans på ytan.
Den rostbruna strömmen

över stenarna.
Lönnbladet som stilla faller

och snabbt är borta.
Som mina tankar i solblänket

före nästa regn.
Omrunnen av det oupphörliga

bruset från forsen.
Stirrar jag långt in

i den här stunden.
Ständigt på väg bort.

Följer jag mina steg

in i nästa nu.