Våren anländer Ekelund.

I vinden som minns vintern. Värmer de höga lågorna från brasan. Virvlar citronfjärilen bort över vitsipporna. Fyller fåglarnas alla läten den klarbleka luften. Undrar jag över stråket av sorg i all förtröstan. Frågar jag. Vad är det som finns därinne. I de skarpa skuggorna av allt ditt ljus. Som sticker i hjärtat som en okänd saknad. Som tåren i ditt öga. Kommer svaret. Ser du inte. Att allt som nu blir till liv. En gång mött döden. Att allt nytt hopp. Spirar ur förtvivlan. Att förgängligheten. Är en del av din skönhet.